29 december 2010

Plus och minus

Människor är olika, eller hur? Jag har inte brytt mig om det där med energitjuveri så värst mycket förut. Folk kan ha bra och dåliga dagar har jag tänkt, ibland är man en plusperson, ibland en minusperson, men i grund och botten är alla trevliga och goda och har något att ge. Har jag tänkt.

Men på senare tid har jag stött på sådana uppenbara fall av genomgående pluspersonligheter och genomgående minuspersonligheter. Och noterat hur minusmänniskorna fullkomligt dränerat mig på energi, fått mig att känna mig obekväm och alldeles kutryggig.
Men alla dessa härliga plusmänniskor! Vilka kickar de kan ge! Man blir ju helt hög. Dom vill man ju bara hylla! Jag har massor av plusmänniskor omkring mig och avgudar dem. Men här är också några nya sköna plusmänniskor som gjort mig glad och pigg och tillfört energi i höst:

En afrikansk busschaufför på linje 50 som blev så glad när jag sa hej till honom att han högt utbrast: "Du är inte som alla andra! Du är ju trevlig!" och sen pratade vi hela vägen ned till stan.
Min frisör Örjan (fast honom har jag ju haft ett tag). Det var honom jag var på väg till när jag träffade den afrikanske busschauffören och jag var därför på synnerligen gott humör när jag klev in på salongen. Sen hade vi en klipptimma som det sprakade om. Helsköna samtal och massor av bra idéer. Plus att vi båda blev nöjdare än nånsin över frisyren.
Min nya kompis Tina som jag träffade när jag var i Tjeckien. En sån jäkla rik människa. Det blev fyra kanondagar mycket tack vare snack och skratt med henne. Heja Tina, jag tycker hon är cool och märker att jag vill berätta om henne för folk hela tiden. Bloggar här.
Fia Erixon (fint namn), en copywriter-tjej jag träffade hemma hos Joanna Bagge på hennes 31-årsfest (aaaah, älskar att jag går på 31-årsfester!). Så jävla frän. Läs hennes blogg här för farao. Joanna Bagge är också frän förresten. Himmel vad massa bra folk det finns, tur att de är fler än tråkmånsarna.

Och sen en fyrklöver "brudar" (jag får sätta citattecken här för en av dom är i strikt genetisk bemärkelse inte en tjej alls) som jag känt i över sju år men som blivit liksom en ny konstellation med annat syfte efter att jag slutade på mitt jobb. Två av dom har också slutat, två är kvar. Nu alumni-ses vi då och då. Just nu är jag anmärkningsvärt pigg trots och tack vare att jag partajade med dom till kl 4 i morse. Jag partajade så att mina fejkläderbrallor sprack, bara en sån sak. Hur som helst, Mona, Katrin, Jenny och Jens, de är plusfolk.

Jaha, det här var ju nästan ett sånt där Bloggåret-som-gått-inlägg. Det hade jag ju inte tänkt göra. Jag ville bara skriva nåt snällt i allmänhet. Och så vill jag ha pizza för jag har lite lite luva och är känslomässigt svajig efter gårdagens champagnegalopp.

3 kommentarer:

  1. Jeeesus! Satte kaffet i halsen o kände mig SÅ träffad när jag läste MINUS (som fortfarande klingar som värsta plåtburken i huvudet). MEN TACK GODE! OCH: Detsamma!
    Och PS, Jag är INTE cooool (men jag jobbar på det) Eller hur cool kan man vara när man läst natur, orienterat OCH spelat pingis o mandolin...!!?? Du hör...(men jag var rätt cool på Scorpions efterfest 1827 eller nåt)
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Och snygg är du också, Tina! (säger en av dem som Sofia prata med om dig!)

    SvaraRadera
  3. Moaha ha ha...!!! (Optikkällaren, om man är över 40 o behöver progressiva) Det är DÅ man upptäcker att man gått omkring med BUSKAR ovanför de blå...!

    SvaraRadera