Klockan var 11 på kvällen, jag var trött och sur för jag hade behövt de där 3000 kronorna, så jag skrev ett mejl direkt till marknadschefen på Fujitsu-Siemens med titeln "Frågor om en döende dator" och med meningar som "Nu kan det ju verka sniket att klaga på en produkt man vunnit alldeles gratis, men jag känner mig lite rådlös just nu. Inne i datorn ligger videoklipp från vår ena dotters födelse, den andra dotterns första simtag, semesterbilder, favoritmusik, mängder av dokument som är avgörande för vår familj. Och jag kommer inte åt dem. Och eftersom datorn var en tävlingsvinst har jag heller inget kvitto på den. Plötsligt känns det väldigt väldigt trist att vinsten som jag var så stolt över visar sig vara en av ert företags barnsjukdomsdatorer."
Redan vid halvniosnåret i morses engagerade sig så marknadschefen i detta tårdrypande fall och trekvart senare fick jag reda på att det går bra att skeppa iväg datorn till Linköping för reparation och att garantin på varan jag aldrig köpt gäller en bit i december. Puh. Tror jag. Såna här reklamationsärenden brukar aldrig bli som man har tänkt sig men just nu ser det bra ut.
Mest synd är det väl egentligen om killen i Ytterby.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar