Hundtimmen är här

Småbarnsföräldrar, ni vet vad jag menar. Timmen mellan 17 och 18 då alla barn är hungriga och hänger en i kjolarna, samtidigt som läxor ska läsas, middagsmat ska hittas på och lagas, plus att man antagligen ska klämma in en aktivitetshämtning/lämning också. Och ja, ja just det, ens sambo jobbar butikstider eller är på franchisemöte i Malmö så man är den enda i hushållet som får använda spis och framföra fordon. Den timmen menar jag. Dygnets mest hektiska. Timmen då allt måste klaffa.

I dag gjorde det inte det hemma hos oss.



Någonstans mitt i pannkaksstekandet lyckades jag nämligen skära halvvägs igenom vänster pekfinger. Exakt samtidigt ropade Harry "BLÖJA!" från övervåningen, vilket betyder att blöja måste på på stört för det är dags för nummer 2.

Ella fick rycka in som blöjpåtagare medan jag försökte hitta riktiga plåster, alltså inte såna med Disneyfigurer eller fejktatueringar på. Blod överallt. Inga plåster räckte till så jag lindade kleenex runt och precis när det blödde igenom kom Harry ned för trappan och ville bli bytt på. Jag lyckades lirka av blöjan (som var läskig, majs och nåt på dagis i dag tydligen), men då fick Harry syn på allt blod och greps av oförklarlig panik och började gallskrika och rusade iväg. Med bar och mycket bajsig rumpa.

Så det tog ett tag och en hel del sanering innan vi kunde äta i dag.

Nu trodde jag i min enfald att hundtimmen var över men nu precis satte sig Harry i en tallrik flingor och mjölk. Så "publish now" och "log out" tror jag.