Min nya planerings- och organisationsstruktur fungerar utmärkt. Med ett par undantag:
• Skriver jag inte upp det som en att göra-post, eller om jag skriver upp det på fel dag, så blir det inte gjort. Och ännu värre, då glöms det bort. Min fantastiska struktur ersätter tydligen vanligt närminne och grundläggande komihåg.
• Systemet och arbetsbelastningen bygger på att jag får sova om nätterna. Får jag inte det, spelar det ingen roll hur välplanerad och lagomfylld min agenda är, jag sitter ändå bara framför skärmen och blinkar och tänker på halvdrömmiga egendomligheter. Jag måste få sova! Herregud. I dag är jag tröttare än någonsin och det beror inte på oroliga barn eller kräksjuka eller koffeinintag för sent utan rätt och slätt på att Håkan snarkar. Jag gick och lade mig halv två med planen att powersova till kl 7, och det hade funkat och räckt om inte Snark-SM hade ägt rum 20 centimeter från mina öron. Om nån av er har en lösning som inte inkluderar ond bråd död, skilsmässa eller galenskap, hör av er. Och problemet är alltså inte att ingenting hjälper, utan att Håkan vägrar erkänna att det är ett problem att han snarkar. Han lider nämligen inte av det, hävdar han. Och där brukar diskussionen antingen sluta eller balla ur.
Om trekvart ska jag åka till Varberg och utföra något slags storverk men jag kan inte riktigt se det hända just nu.
har faktiskt precis skrivit om att leva med en snarkare för ett trevligt månadsmagasin! du kan ju berätta för honom att alternativet ond bråd död kan vara närmare än han tror, snarkning riskerar att förkorta livet i många fall – bidrar till hjärt-kärlsjukdomar t ex OCH kan orsaka impotens! se där, kanske något som biter?
SvaraRaderaDrog upp det för ett par veckor sedan efter att ha träffat en helt gäng sjuksköterskor från en lungmedicinsk avdelning - de skrämde fullkomligt skiten ur mig. det fick Håkan att åtminstone ringa till Sömnlabbet på Sahlgrenska. Men det var inte telefontid just då. Sen hände inget mer. Jag ringde sjukvårdsupplysningen och åberopade sömnapné men de förklarade snorkigt att de helst pratade med patienter i myndig ålder själva.
SvaraRaderaFinns artikeln ännu? Kanske skriftligt biter bättre.
Jag brukar bara ta ett rejält tag om snarknäsan...o hålla så länge det behövs tills munnen under näsan öppnar sig med ett märkligt o närapå panikartat läte. Kanske inte bästa o mest ödmjuka metoden, men det funkar hyfsat. Nån gång har jag kanske sagt med lite hög stämma: NU får du f-imej lägga dig i soffan och sova! Funkar också.
SvaraRaderaLycka till.......
Haha, då får vi skaffa större hus för han väcker mig om han ligger på nedervåningen och sover - det är decibel i den kroppen vill jag lova. Nästricket har jag också testat, det slutade med bråk. Håkan är världens snällaste, men på natten har han temperament...
SvaraRaderaHar i alla fall varit i Varberg och överlevt, men nu är jag så trött att det flimrar för ögonen...
Men du, det där med apné ligger nog rätt nära sanningen. Min pappas ex fick hjälp med nån slags andningsmask på nätterna och blev bra på ett kick. Typ bokstavligt talat över natt. Och hon snarkade ner tavlor från väggarna.
SvaraRaderaSnarktexten kommer inte förrän i sommar, tyvärr. Men det låter ju som ni är på rätt spår ändå. Svårt hur som helst. Öronproppar+skilda sovrum ibland, för får man inte sova blir man galen (eller kallad för att ha amningsmosig hjärna....)
SvaraRadera