De vill mig illa

Det såg så enkelt ut, bara en liten rad på min att-göra-lista om att föra över ett telefonnummer från Tre till Telia.

Men nu har det utvecklat sig till ett drama. För en liten stund sedan ringde jag till Tre och hotade med att skjuta mig själv i huvudet om jag inte fick ett tydligt besked. Alltså jag gjorde verkligen det. Killen i andra änden, person nummer sju jag talat med på Tre (varav låt se nu .... alla, ja just det, alla, har gett olika motstridiga instruktioner till mig) blev lite stressad av det, men nåt bra besked fick jag inte i alla fall visade det sig.

Och på Telia har jag bara fått prata med folk som legat en oktav för högt i röstläget och låtit som skolfröknar från femtiotalet och kunnat ungefär lika mycket om mobiltelefoni som en sådan.

Det här kommer antagligen att leda till att jag är både utan telefon, telefonnummer och abonnemang den närmaste tiden.

Men nu orkar jag inte mer, nu kletar jag på lite mer läppstift, åker till Systemet och köper en flaska bubbel och åker på mingel där alla kommer att vara trevliga, snälla och fantastiska.

Lägger av och lägger på.