Allvarligt

Hörni. Har ni alltid vetat vad ni ville bli? Blev ni det också sedan? Är ni dessutom bra på ert jobb och känner er säkra på att det är det ni vill syssla med resten av livet?

I dag är en sån där dag där jag ser på folk och funderar på hur de visste vad de ville bli och hur de skulle ta sig dit. Martin Ämtevik på Mitt i Naturen t ex. När kom han på att han ville leta efter ålar i brunnar framför kameran, mata tama älgar och bli exalterad över kottar? Och är han nöjd med sitt val?

Eller min nya inte-kompis Britt på Telias beställningssupport. Som låter som en mellanstadiefröken, inte verkar förstå sig på varken folk eller telefoner och som tycker att det är viktigare att räkna upp allt som inte går att göra i stället för att presentera lösningar. Gick hon hem från jobbet i dag och kände sig förtjänt av en drink?

Eller jag. Vad ska jag bli? I dag har orden bråkat med mig och dom har ju alltid varit mina kompisar. Men är det så himla kul att hålla på och formulera sig dagarna i ända? Äh.

Jaja. Ni kan väl bara säga att ni inte heller vet vad ni ska bli när ni blir stora, så kanske det känns lite bättre.