Knäfallet utrett och klart

Jag ramlade ju i skidbacken i mars förra året och sabbade mitt knä. Lite korsband och ledband och menisker som gick sönder, men det är lagat nu. Och i dag fick jag ett samtal från bolaget som jag har hemförsäkring hos och som lovat mig liten ersättning för outnyttjad resa. Det är ju lite meningslöst att vara i Sälen om man går på kryckor, som den trevlige försäkringsmannen konstaterade.

Ja, jo.

Och han var rar nog att godkänna alla mina inskickade kvitton på allt från Alvedon och kryckhyrning till bensin och boende. Däremot ställde han sig ytterst tveksam till ersättning för slutstädning, 1400 kr. Vi beställde det eftersom jag inte var mycket till städhjälp och stugan skulle vara spick-and-span kl 09.45 på morgonen.

"Håkan kunde väl ha städat, ni är väl ett modernt par", sa försäkringsmannen förnuftigt och lite mästrande (och hade tydligen kollat i papperna vad alla i familjen hette).

Jodå, vi är ett modernt par. Håkan städar jättebra, rent tekniskt bättre än jag (men oh så mycket långsammare).

"Han var ju tvungen att ta hand om ettåringen", kontrade jag.

"Det kunde väl Ella och Liv göra", smashade han och så var det med det.

Ja, jo.

Mycket trasigt knä i väldigt mycket gips och bandage.
Och jäklar, glömde begära ersättning för sönderklippta långkalsonger!

Vi hade i alla fall jättefint väder och det var ju tur
eftersom jag mest hängde på lekplatsen och hoppade efter Harry.