Fotokurs i helgen eller Tre Studier I Ljus

Lördag och söndag gick jag grundkurs i digitalfoto på Medborgarskolan. Jag tillhör ju kategorin bättre-utrustning-än-kapacitet och trots att jag jobbar med bilder och fotografer dagarna i ända så har jag väldigt lite hum om vad bländare och slutare är (två ben i örat?).

Vad jag däremot har: väldigt många dåliga bilder. Och några bra. En av uppgifterna i helgen var att ta med sig två bilder man var stolt över och en som man inte riktigt lyckats med.

De här tog jag med:

Här har vi jobbat med grått som grundfärg, skulle man kunna säga. Juldagen i år, lite blek kille med salt&pepparlook. Står dessutom vid fem meter lång diskbänk som reflekterar silvrigt ljus. Här fick jag jättemycket beröm för hur jag använt ljuset och fått liv i ögonen och även stuns på den sidan som egentligen är lite skuggig. Däremot borde jag ha fått med lite mer hals, kanske ställt honom lite mer till höger i bild för dynamikens skull och för att dölja tavlan i bakgrunden. 

Från P3 Guldgalan i januari. Alla mkt imponerade av denna bild. Jag tycker själv att den är skitcool,  spännande och läcker. Effekten uppnåddes väl egentligen mest av rök och strålkastare, och möjligen borde jag haft en kortare slutartid (tror jag att jag menar) så att inte Familjen-killens ena hand blev lite suddig, men som min lärare sa: "Man kan se det som att det skapar dynamik". Hon gillade också att man kan ana rödbelyst publik i bakgrunden. Det hade jag själv inte sett. Jag har ju i princip bara haft kameran inställd på P och zoomat utav bara helvete.

Sen bjöd jag på den här lilla karamellen. Min misslyckade bild (om nån nu inte trodde det). Men jag är väl inte den enda i Sverige som tagit meningslösa lussetågsbilder? Den här är ju dock synnerligen dålig. Jag är inte ens helt säker om nån av ungarna på bilden är min, men jag tror att hon är en av dem som hamnat hyfsat i mitten. Notera att alla barn ser ut som om de är besatta, vilket matchar den omotiverade ljusslingan i taket och de små lusseljusen. Härligt också att lite publik bakifrån kom med. Och att allt är helt suddigt. Den här tog jag med Iphonen men det är ingen ursäkt. Fotoläraren tyckte dock att jag absolut inte skulle slänga den här bilden för den var "ett tidsdokument" och nåt att "skratta åt i framtiden" (förutom redan nu då). Hon rekommenderade också kvällsporträtt-inställning. Fast jag tror att hon nog tyckte att jag skulle låta bli att fotografera lussetåg i fortsättningen.